Innerdalen III

 photo 151001-_RHJ1272.jpg

Här är dagens skörd! Vädret har varit ganska skiftande och hela morgonen regnade det. Så fort regnet slutade tog vi en tur efter Ulvån som går genom dalen.

 photo 151001-_RHJ1277.jpg

 photo 151001-_RHJ1307.jpg

 photo 151001-_RHJ1335.jpg

 photo 151001-_RHJ1347.jpg

 photo 151001-_RHJ1363.jpg

 photo 151001-_RHJ1384.jpg

 photo 151001-151001-_RHJ1418.jpg

Innerdalen II

 photo 150929-_RHJ0930.jpg

Igår morse gick Cissi, jag och två till ut på en promenad som blev längre än vi hade tänkt oss! Ovanför hällarna med vattenfallen fortsätter bäcken upp till tre sjöar efter varandra. Den första sjön gick ganska smärtfritt att nå även om det tog längre tid än vi väntade oss, nummer två låg ganska nära nummer ett men nummer tre låg ungefär 200 höjdmeter ovanför de andra två. Totalt avverkade vi över 600 höjdmeter och promenaden tog nästan 10 timmar.

 photo 150929-_RHJ0974.jpgFörsta sjön

 photo 150929-150929-_RHJ10301.jpgTredje sjön

 photo 150929-_RHJ1050.jpgAndra sjön

 photo 150929-150929-_RHJ10571.jpgFörsta och andra sjön sedda från tredje sjön

 photo 150929-_RHJ1061.jpg

 photo 150929-_RHJ1098.jpg

 photo 150929-_RHJ1102.jpg Den solbelysta bergssidan speglar sig i vattnet

 photo 150929-_RHJ1118.jpg

Idag har vädret varit sämre och det har inte blivit så många bilder. Dock lös solen genom molnen på Skarfjällets topp under några ögonblick!

 photo 150930-150930-_RHJ1137.jpg

 photo 150930-_RHJ1218.jpg

Tillbaka i Innerdalen!

När Cissi och jag träffades i juli 2012 gick vår första resa tillsammans till Innerdalen söder om Trondheim i Norge. Varje höst åker ett gäng naturfotografer hit för att se på höstlöv och vattenfall på dagarna och bo och äta förstklassigt på Innerdalshytta när batterierna behöver laddas och minneskorten tömmas.

På eftermiddagen den 27 september kom vi upp. Natten efter det skulle det bli både blodmåne och supermåne samtidigt, men det blev bara moln och dimma så månen syntes inte till över huvud taget. Att vi inte behövde gå upp mitt i natten och fota månen gjorde å andra sidan att vi kunde gå upp tidigt vid soluppgången!

 photo 150928-_RHJ0734.jpg

 photo 150928-_RHJ0739.jpg

Dagens tur gick till vattenfallen uppe vid Hällarna mitt emot hyttan. Här är några bilder därifrån!

 photo 150928-_RHJ0815.jpg

 photo 150928-_RHJ0833.jpg

 photo 150928-_RHJ0834.jpg

 photo 150928-_RHJ0846.jpg

 photo 150928-150928-_RHJ0802-2.jpg

Livet är hårt!

Höga Kustenleden!

Den här semestern bestämde vi oss för att ta tåget upp till Örnsköldsvik och vandra Höga Kustenleden ned till Skuleberget. Det blev en vandring på 70 km och fem dagar i det bästa vädret sommaren 2015 har haft att erbjuda, alla vi har mött har sagt att just den dagen vi passerade det stället har varit den enda med uppehåll där på flera veckor. Sedan har vi vandrat vidare och tagit med oss solen och lämnat dem med regn och blåst!

Leden börjar mitt inne i Örnsköldsvik men snart är man långt ute i naturen och traskar utan att behöva fundera på något annat.

 photo 150704-RHJ_8873.jpg

Klapperstensfält

 photo 150704-RHJ_8888.jpg

Tomatrisotto med svamp och bacon vid Sandlågan

 photo 150705-RHJ_8900.jpg

Tältet vid Sandlågan

 photo 150705-RHJ_8923.jpg

På andra dagen passerar man nära Balesudden, en halvö som drabbades av en skogsbrand 2008 efter att en lägereld spridit sig. Nu börjar det växa upp igen men fortfarande står brända döda träd på stora områden.

 photo 150705-RHJ_8938.jpg

 photo 150705-RHJ_8947.jpg

 photo 150705-RHJ_8958.jpg

 photo 150705-RHJ_8963.jpg

Så fort man lämnar spetsen på Balesudden är det slut på brända träd och istället är det riktig gammalskog man går genom.

 photo 150705-RHJ_8977.jpg

 photo 150705-RHJ_9015.jpg

Andra natten sov vi i vindskyddet vid Hålviken med utsikt över Köpmanholmen. Finns det en eldstad är det ju trevligast att koka över öppen eld!

 photo 150705-RHJ_9025.jpg

På tredje dagen kom vi fram till Skuleskogens nationalparks norra entré. Målet för dagen var stugan vid Tärnättvattnet, fast på vägen måste man ju se långskäggen. Det är en variant av de vanliga skägglavarna men medan de är som tofsar har långskäggen bara en stam och liknar mer en girlang som hänger mellan grenarna. De är väldigt sällsynta och finns bara i mycket gammal och oförorenad skog.

 photo 150706-RHJ_9044.jpg

Långskägg

 photo 150706-RHJ_9068.jpg

 photo 150706-RHJ_9072.jpg

Skravelbäcken

 photo 150706-RHJ_9079.jpg

 photo 150706-RHJ_9081.jpg

Tärnättvattnet

På fjärde dagen lämnade vi tältet med sovsäckar och liggunderlag vid Tärnättvattnet och gjorde en rejäl dagstur runt Skuleskogen. Det hade regnat hela natten och när vi vaknade låg dimman tät över sjön och i tallskogen.

 photo 150707-RHJ_9094.jpg

 photo 150707-RHJ_9101.jpg

Första målet var Slåttdalsskrevan, Helvetesgapet i filmen om Ronja Rövardotter. Det är en sju meter bred spricka i berget med lodräta trettio meter höga sidor. Vägen dit gick uppåt i dimman genom en hällmarkstallskog med stora klippblock. När som helst kunde John Bauers troll titta fram.

 photo 150707-RHJ_9116.jpg

 photo 150707-RHJ_9119.jpg

Eftersom det var så dimmigt förstod jag inte att jag var vid skrevan förrän jag stod precis framför den.

 photo 150707-RHJ_9141.jpg

 photo 150707-RHJ_9145.jpg

 photo 150707-RHJ_9147.jpg

 photo 150707-RHJ_9156.jpg

 photo 150707-RHJ_9171.jpg

Medan vi gick vidare västerut mot Skrattabborrtjärn släppte dimman. Det blev en fin men lång vandring, först västerut till Långtjärnsstugan.

 photo 150707-RHJ_9181.jpg

Sedan söderut till entré syd och till sist norrut igen tillbaka till Tärnättvattnet. När vi kom fram till Slåttdalsberget, som Slåttdalsskrevan ligger i norra kanten av, hade vädret slagit om helt och vi hade solsken. På morgonen hade vi inte brytt oss om att gå upp på berget eftersom det var så dimmigt, men nu hade vi utsikt över hela skärgården ända ut till horisonten!

 photo 150707-RHJ_9189.jpg

Vindpinade tallar

 photo 150707-RHJ_9213.jpg

 photo 150707-RHJ_9218.jpg

 photo 150707-RHJ_9229.jpg

Tibetanska böneflaggor

 photo 150707-RHJ_9257.jpg

Slåttdalsskrevan i solnedgången

 photo 150707-RHJ_9270_1.jpg

Hej då för den här gången önskar Cissi och Rickard!

USA VII, Söderut igen!

 photo RHJ_5769.jpg

 photo RHJ_5779.jpg

Tillbaka i Acadia igen för en sista dag efter turen upp till Machias och Campobello Island bestämde vi oss för att gå en lång dagstur runt Jordan Pond och upp på South Bubble. Jordan Pond är en långsmal sjö med Pond House som serverar exploderade muffins i ena änden och med de båda Bubble mountains i andra änden.

 photo RHJ_5805.jpg

Bubble Mountains från Jordan Pond House

 photo RHJ_5813.jpg

Jordan Pond ifrån South Bubble

 photo RHJ_5832.jpg

Cissi och jag på toppen

Med sista turen i Acadia för den här gången avklarad vände vi nosen på den lilla chevan söderut och körde tills vi blev hungriga, ungefär tio minuter alltså. Vår vana trogen blev det hummer, den här gången nykokt och serverad på plasttallrik med lemonad i plastmugg till. Färskheten kan man inte klaga på iallafall, inte kocken heller som för övrigt var riktigt trevlig att prata med! Gateway Lunt’s hette stället.

 photo RHJ_5876.jpg

Sedan fortsatte vi söderut igen tills en ovanlig bro och ett gammalt fort fångade våra ögon.

 photo RHJ_5899.jpg

 photo RHJ_5896.jpg

Det visade sig att stället hette Fort Knox, guldreserven finns dock i ett annat fort med samma namn i Kentucky. Här tillbringade vi en natt på ett hotell med utsikt över både fortet och bron. Bron hade för övrigt ett utsiktstorn högst upp i en av pylonerna och det gick ju inte att missa!

 photo RHJ_5934.jpg

 photo RHJ_5936.jpg

Vi var ju inne på fortet också, men som mycket annat historiskt i USA är det 2-300 år för nytt för att vara riktigt intressant…

Nästa stopp på resan blev Rockland Breakwater Light, en fyr som ligger i änden på en 1,5 km lång stenpir som byggts rakt ut i havet.

 photo RHJ_5971.jpg

 photo RHJ_5983.jpg

Fastän den har stått sedan 1902 är granitblocken fortfarande helt spikraka!

 photo RHJ_5974.jpg

 photo RHJ_6029.jpg

Nästa stopp blev, tro det eller ej, en annan fyr! Maines kust är känd för sina fyrar kan jag ju tillägga.

 photo RHJ_6047.jpg

Och en till.

 photo RHJ_6105.jpg

För att få lite omväxling blir sista bilden från den här resan på ett hummerställe.

 photo RHJ_6108.jpg

Nu får vi se vad nästa äventyr blir!

USA VI, Acadia och norrut

 photo RHJ_5572.jpg

En av John D Rockefellers stenbroar

 photo RHJ_5621.jpg

Sweet waters of Acadia

 photo RHJ_5633.jpg

 photo RHJ_5652.jpg

Solnedgång över Acadia med en fyrmastare

 photo RHJ_5665.jpg

Hummerbåtar

Efter ytterligare en dag i Acadia skulle vi hitta någonstans att bo. Tyvärr var det Columbus Day och därmed sista helgen för säsongen så exakt allt inom Acadia var fullbokat. Lyckligtvis hittade vi en snäll hotellägare som ringde runt till alla hotell han kunde tänka på och till slut hittade han ett i Machias, en bra bit norrut. Vi hade inte mycket att välja på utan stack ifrån Acadia fast vi hade tänkt stanna i två dagar till, men det blev bra ändå!

Hotellet var ett riktigt bottennapp, frukosten bestod av muffins och te man fick koka själv och det bodde en gigantisk tusenfoting med långa antenner under soffan. Däremot var området runt Machias riktigt fint, på morgonen gick jag upp tidigt och åkte en sväng i soluppgången.

 photo RHJ_5677.jpg

 photo RHJ_5687.jpg

 photo RHJ_5688.jpg

 photo RHJ_5690.jpg

När man börjar i Acadia i mitten av Maine och åker mot nordost kommer man inte särskilt långt förrän man närmar sig den kanadensiska gränsen. När vi nu hade kommit så nära kunde vi ju såklart inte motstå frestelsen att om inte uppleva äkta kanadensisk kultur så iallafall få ett stämpel i passet. Vi tog bron över till Campobello Island, som egentligen hänger ihop med USA och inte med Kanada.

 photo RHJ_5737.jpg

 photo RHJ_5730.jpg

Självklart fanns det många fyrar här, Mulholland point först och sedan ligger East Quoddy Head på en liten holme vid nordspetsen av ön.

 photo RHJ_5726.jpg

Tyvärr kom vi inte närmare än så här eftersom det var högvatten, det går bara att komma ut till fyren när det är lågvatten eftersom man går ned för en trappa på ena sidan, går en bit på havsbotten och sedan upp för trappan på andra sidan. Missar man att gå tillbaka innan vattnet börjar stiga igen så blir man kvar där ute i åtta timmar.

 photo RHJ_5725.jpg

 photo IMG_1141.jpg

I andra änden av bron ligger ett samhälle som heter Lubec och där ligger ytterligare en fyr, såklart. Den heter West Quoddy Head, fast den är den östligaste punkten i USA.

 photo RHJ_5705.jpg

Eftersom Columbus Day-helgen var slut bestämde vi oss för att åka tillbaka söderut och övernatta på hotellet där de hjälpte oss kvällen innan. På vägen åkte vi förbi blåbärsodlingarna i norra Maine. Efter att man plockat bären blir blåbärsriset alldeles knallrött.

 photo RHJ_5740.jpg

Närmare Acadia körde vi igenom en hamn i solnedgången.

 photo RHJ_5741.jpg

 photo RHJ_5760.jpg

Dagen avslutades med lokalproducerad äppelcider, ost och kex i solstolarna på balkongen på hotellet. Nu är det inte mycket kvar av resan, men ett sista inlägg ska jag nog kunna skrapa ihop bilder till!

 photo RHJ_5761.jpg

USA V, Acadia

 photo RHJ_5191.jpg

Första stoppet på resan mot Acadia var Portland, en hamnstad i södra Maine. Där tittade vi in på turistbyrån och fick riktigt bra hjälp och sedan fick vi en lobster roll på en av alla snabbhummerställena innan vi drog vidare Down East, som de kallar nordost.

Jag menar, kan det bli bättre än ett korvbröd med en halv hummer och en hel hög pommes frites till?

 photo RHJ_5199.jpg

 photo RHJ_5211.jpg

Mount Desert Island som Acadia ligger på är en halvö som till största delen är en nationalpark sedan 1916. Från början var det ett sommarställe för de riktigt rika, vissa områden är det fortfarande men efter en skogsbrand 1947 ödelades 67 sommarpalats och många mindre hus. Eftersom tiderna förändrats sedan de superrika byggde sina hus med plats för en hel tjänarstab 50 år tidigare blev de aldrig uppbyggda i någon större skala utan många skänkte sin mark till parken. John D Rockefeller var en av de superrika och han bekostade också ett system med vägar och broar genom parken.

Vi kom till Acadia på eftermiddagen och började med att sätta upp tältet, sedan åkte vi in till Bar Harbour som huvudorten på Mt Desert Island heter. Det är ett ställe som får alla andra turistfällor att blekna! Från centrum och hela vägen ned till hamnen finns det inget annat än souvenirbutiker och hummerrestauranger. Vi stönade, köpte varsitt tygmärke och åt kinamat. Sedan åkte vi till Indian Point som campingägarna tipsade om och tittade på solnedgången. Här fick vi en ny erfarenhet, tidvatten!

 photo RHJ_5257.jpg

 photo RHJ_5254.jpg

Här uppe Down East är det stor skillnad på ebb och flod, på vissa ställen uppåt fyra meter. På vissa ställen har de båtvagnar på räls liggande vid bryggorna, så kommer de in med båten när det är lågvatten rullar de ut vagnen till båten och drar upp båten till bryggan. På andra ställen har de större båtar liggande ute i bojar och små gummibåtar eller dingar som de ror ut med inne vid land.

Dagen efter tog vi en båttur runt omgivningarna och lyssnade på när en pratglad sjöman berättade om alla rika som ägde de stora husen vi gick förbi. Nationalfågeln, en vithövdad havsörn, fick vi också se på långt håll.

 photo RHJ_5279.jpg

 photo RHJ_5307.jpg

Hummerfiskare

 photo RHJ_5366.jpg

Egg Rock Lighthouse

 photo RHJ_5334.jpg

Stränderna var fulla av hus i den här storleken

Efter båtturen åkte vi till Jordan Pond House och åt en lokal specialité, te och popovers. En popover är som en uppblåst muffins.

http://acadiajordanpondhouse.com/jordan-pond-house/

 photo RHJ_5415.jpg

Utsikt över Jordan Pond och Bubble Mountains

Dagen efter vandrade vi i bergen och tog inga bilder, men vi bestämde oss för att se solnedgången vid Mount Desert Islands enda landfasta fyr, Bass Harbour Head. Det är ett ställe man inte får missa när man är här, det ser man om inte annat på köerna till parkeringen och på bergen nere vid fyren. Här sitter minst 33 fotografer med kamerorna riktade rakt in i solnedgången och får 33 likadana bilder. Bara en riktade kameran åt andra hållet…

 photo RHJ_5477.jpg

 photo RHJ_5473.jpg

Eftersom de tittade rakt emot solen hamnade hela fyren i skugga från deras synvinkel

 photo RHJ_5476.jpg

Så här gjorde jag istället!

 photo RHJ_5508.jpg

När solen försvunnit under horisonten blev det ännu roligare för då försvann alla utom 3-4 stycken så det gick att gå vart man ville.

 photo RHJ_5504.jpg

 photo RHJ_5487.jpg

 photo RHJ_5520.jpg

Fortsättning följer! Acadia är stort och man vet aldrig vad som väntar!